Nyanländas flyttmönster. Orsaker och drivkrafter till geografisk rörlighet efter etableringstiden i Västra Götalands län

Abstract

Denna rapport belyser orsaker och drivkrafter till geografisk rorlighet efter etableringstiden i Vastra Gotalands lan. Under 2020 fick Chalmers tekniska hogskola i uppdrag av Lansstyrelsen Vastra Gotaland att utfora en forskningsstudie kring bakgrunden till nyanlandas\xa0flyttmonster.\xa0Syftet med studien ar att bidra med fordjupande kunskap kring orsaker och drivkrafter till nyanlandas flyttmonster samt belysa konsekvenserna av dessa flyttmonster, bade ur kommunernas perspektiv och ur de nyanlandas perspektiv. Mer specifik ar studiens syfte att belysa vilka faktorer som bidrar till att nyanlanda flyttar alternativt bor kvar i sin mottagningskommun samt belysa vilka faktorer som paverkar vart nyanlanda flyttar. Vidare avser studien att belysa hur dessa\xa0flyttmonster\xa0speglar olika kommuners forutsattningar, mojligheter och utmaningar samt vad\xa0flyttmonstren\xa0innebar for kommunerna och for de nyanlanda.\xa0 Studien baseras pa en oversiktlig genomgang av relevant bakgrundsmaterial, en analys av kvantitativa data over\xa0flyttmonster\xa0i Vastra Gotalands lan och en fordjupad analys av tre utvalda kommuner; Harryda, Vanersborg och Bengtsfors. I dessa kommuner har en fordjupad analys av statistik samt en kvalitativ fallstudie kring orsaker och drivkrafter till nyanlandas flyttmonster genomforts. Den kvalitativa studien har innefattat ett antal intervjuer samt en enkatundersokning. Intervjuer och enkatundersokningen genomfordes under hosten 2020.\xa0 Genomgangen av det statistiska underlaget visar att nyanlandas\xa0flyttar\xa0foljer tydliga geografiska monster, dar\xa0flyttmonstren\xa0for nyanlanda\xa0ser olika ut for storstadsregionen, medelstora stader och glesbygdskommuner. Sammantaget visar genomgangen att de flesta anvisade nyanlanda verkar kunna bo kvar i sin mottagningskommun, atminstone under den trearsperiod som det statistiska underlaget omfattar. Dock tyder monstret pa att nar anvisade nyanlanda flyttar sa flyttar de till mindre och medelstora kommuner och att relativt manga andrahandsflyttar gar till socioekonomiskt svagare kommuner. Detta tyder pa att flyttmonstren over tid kan riskera att ta ut bosattningslagens intentioner, da bosattningslagen bland annat syftar till att styra fler nyanlanda till storre kommuner med en stark arbetsmarknad. Sannolikt ar nyanlandas\xa0flyttmonster\xa0resultatet av flera samverkande faktorer: vad kommunen som plats erbjuder, sasom till exempel boendemojligheter, arbetsmarknaden och samhallsservice, hur kommunen som organisation arbetar med nyanlanda och det ovriga samhallet samt vad\xa0den nyanlanda sjalv har for forvantningar och\xa0preferenser.\xa0Som grupp ar nyanlanda heterogen i fraga om bakgrund, erfarenheter och preferenser. Intervju- och enkatsvaren ger en bild av att en del nyanlanda flyttar frivilligt av samma\u202forsaker som andra grupper i samhallet, men att det ocksa finns orsaker och drivkrafter till nyanlandas\xa0flyttmonster\xa0som skiljer sig fran ovrig befolkning.\xa0Framforallt kan man se att nyanlanda flyttar mellan kommuner pa grund av att de befinner sig i akut bostadsbrist. Vidare kan man se att en del nyanlanda flyttar for att det saknas storre lagenheter som passar familjens behov i kommunens hyresbostadsbestand. Detta belyser att manga nyanlanda befinner sig i en utsatt position pa bostadsmarknaden, vilket resulterar i att nyanlanda ofta ar hanvisade till bostader med lag standard och osakra kontrakt hos privata hyresvardar. Studien visar ocksa att orsakerna till flytt skiljer sig at mellan olika kommuner. Medan Harryda, som ar en vaxande kommun i en storstadsregion med stark arbetsmarknad, har fa personer som flyttar till kommunen efter etableringstiden, formodligen for att det ar relativt svart att fa en bostad dar, har Vanersborg och Bengtsfors fler som soker sig till kommunen, bade som sjalvbosatta och genom andrahandsflyttar efter etableringstiden. Vanersborgs kommun pekar pa att nyanlanda framst flyttar till kommunen pa grund av familje- och vanskapsrelationer och pa grund av arbete, medan Bengtsfors kommun, som har en krympande befolkning och en relativt hog arbetsloshet, pekar pa att manga nyanlanda flyttar till kommunen enbart pa grund av att de hittat en bostad i kommunen. I linje med andra studier ser vi en risk for negativa effekter bade for den mottagande kommunen och for den nyanlanda om personer tvingas flytta till en annan kommun enbart pa grund av att de ar i akut behov av en bostad. Bade genomgangen av det statistiska materialet och vara kvalitativa resultat visar saledes att det finns tydliga skillnader beroende pa kommunens forutsattningar och lage i den regionala geografin, dar vaxande kommuner i storstadsregionen och krympande glesbygdskommuner har olika utmaningar och mojligheter vad galler mottagande av nyanlanda. For att skapa langsiktiga och hallbara losningar for nyanlandas boendesituation ar det avgorande att ha ett helhetsperspektiv dar man bade arbetar med langsiktiga bostadslosningar for anvisade nyanlanda och med bostadsrelaterade insatser riktade mot sjalvbosatta. Detta ar avgorande bade for att skapa sa bra och stabila forutsattningar for nyanlanda som mojligt, och for att skapa rimliga och rattvisa forutsattningar for kommunerna att ha ett bra och langsiktigt mottagande. Det ar ocksa avgorande for att bosattningslagens intentioner om en rattvis fordelning av nyanlanda inte ska ga forlorad over tid.